Javisst är det tungt att vakna fem varje morgon. Helst nu när höstmörkret vällt in. När klockan ringer vill jag bara gråta en skvätt. Men sedan. Efetr lilla morgonpromenaden i höststormarna. När man får sitta med sin kaffekopp. Då är det rätt skönt att få vakna till liv i lugn och ro. Sen kickar vi igång mjukt på skolan. Idag ska jag svetsa sjukt snygga svetsar!
MEN jag måste vila nacken. Ajajaj vad jobbig den är. Det går inte att tacklas och ramla på träningarna. Sen är ju svetshjälmen rätt tung. Så nu blir det vila för mig. Annars kommer detta sluta illa!
Jag längtar till på fredag. Då ska jag få följa med Peder på basketpremiären. Känns som det var år och dagar sedan jag var på basket. Sen känns det ju skönt att få vara ledig en hel helg.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar